Hissa eller dissa

Nu när jag har läst klart boken är det dags att ge den en review genom att hissa eller dissa storyn.

Hissa:

Overall så tyckte jag boken var bra även fast den inte riktigt var min smak. Det första jag tyckte om var själva miljön. Man märkte bara på beskrivningen av miljön att det var ett ganska tråkigt ställe dem bodde på och att det var ganska creepy. Det var också väldigt tydligt vad karaktärerna i boken var ute efter. Att min inte fick veta Minoos krafter fråns till slutet gjorde också att man ville läsa mer och mer. Även fast slutet var ganska predictable så var det ändå spännande, speciellt dem 50 sista sidorna när det blev väldigt intense. Det jag också tyckte om var att författarna var väldigt hemlighetsfulla om vem mördaren var, vilket bidrog till att den blev mer spännande. För att sammanfatta var det en intressant bok som fick en att vilja läsa mer och ett bra av slut som gör det lätt att göra en uppföljare.

Dissa:

Det som var dåligt med boken var först och främst att alla karaktärer blev introducerade väldigt tidigt vilket gjorde det svårt att komma ihåg vem som var vem, man blev tvingade att bläddra tillbaka och läsa om för att förstå. För det andra tyckte jag att det tog lite för lång tid för att den skulle bli spännande. Det blev faktiskt lite långtråkigt vid mitten av boken. Eftersom boken kommer ha en uppföljare så tyckte jag inte Ida blev så bra introducerad, man fick inte alls veta mycket om henne. Jag tycker också att något mer spännande skulle hända i slutet när dem ”slogs” mot Max. Förutom detta så tyckte jag boken var helt okej fast jag inte alls tycker om att läsa.

Cirkeln får betyget 6/10 av mig.

Peace out

Referenser

Referenser

Jag brukar inte vara så jätte bra på att upptäcka referenser och jag har knappt hört talas om de saker som det ska finnas referenser ifrån så det är ingen förvåning att jag inte hittade en enda. Buffy the vampire slayer referenser är ju nog ganska lätta att få in efter som det är väldigt liknande teman. Onda demoner i andra dimensioner som tonåringar ska skydda världen från eftersom skolan de går på är en ond plats. Allt de där passar in på både cirkeln och Buffy. Så som jag har fattat så är det många andra referenser som att vissa händelser är väldigt lika händelser i buffy och repliker som är identiska och liknande. Det roliga med referenser är att de som inte har sett/läst/spelat originalet bara går förbi utan att lägga märke till något, det är en replik/händelse/karaktär som alla andra. Den som däremot har sett/läst/spelat det som referensen refererar till kan skratta åt inside skämtet och vara glad. Alla tycker inte om alla skämt men de som inte hade skrattat åt en referens märker den inte ens. Så referenser är allmänt bra då publiken automatiskt blir de som gillar det som visas.

De andra inspirationskällorna som författarna sa att de hade var ”Mitt så kallade liv”, ”Twin Peaks” och Fucking Åmål. Med tanke på Fucking Åmål so kommer säkert någon av tjejerna i gruppen komma ut som lesbisk i någon senare bok. De andra två vet jag knappt något om så jag kan inte dra någon koppling. Detta inlägg blir nog lite tråkigt för jag hade inte så mycket att skriva om men hoppas den blev bra.

ps. Referenser är roligt att skriva på en dator för "R", "E" och "F" ligger så nära varandra.

Hissa Eller Dissa

Hissa eller dissa

Hissa: Boken var välskriven och det var sällan jag behövde läsa om saker eller backa för att fatta, det var klart från början. Den var ganska lugn att läsa och det var lätt att sluta eller börja läsa i boken utan att det blev helt konstigt. Den höll en hyfsat hög standard och grunden var bra.

Dissa: Boken var lite för lugn, i mitten av boken så gick storyn framåt som en narkoleptisk snigel. Jag sa precis att det var bra att den var lugn, men det är bara för hälften av genrerna den passar in på. Mixen av tonårsdrama och fantasy gick inte bra ihop den här gången. Dramat tog för mycket plats så fantasy storyn kändes inte aktuell alls i mitten av boken. Där gick det för långsamt att komma framåt för att sen helt plötsligt blossa upp lite till slutet. Istället för att bli det bästa av två världar så fick man en halvbra fantasy bok och ett halvbra tonårsdrama som sitter och är halvbra tillsammans. Inte precis vad man hade hoppats men inte dåligt eller tråkigt heller. Många karaktärer var väldigt lika några olika vanliga karaktärer som: mobbare, mobbad, plugghäst osv. Det kändes inte som så många hade speciellt mycket djup i karaktären, de var inte så intressanta personligheter. De kunde ha varit mer komplexa och mer nyanserade.

Slutsats: Tre av fem. Allmänt så var den ganska bra och var tillräckligt kul att läsa för att jag skulle kunna göra det frivilligt. Om jag inte hade så mycket att göra och jag inte behövde betala. Jag skulle nog aldrig köpt boken, så bra var den inte.

Karaktärsanalys

Minoo: Schablonstil plugghäst. Hon gillar att läsa fakta böcker och lära sig nytt, sen har hon mycket tid att göra det på för hon har inte mycket vänner. Hon har ett hyfsat stort ego och vill vara bäst även om det inte är viktigt för henne så bryr hon sig ändå. Allt extra arbete kanske är kompensation för henne dåliga självförtroende om hennes utseende.

Av alla karaktärer i boken kan jag relatera bäst till henne, vi har några saker gemensamt fast jag är inte like seriös och ambitiös som hon är.

Vanessa: Schablonstil festare. Hon gillar att festa, vara full och att vara med sin pojkvän. Hon gillar inte sin mamma helt och absolut inte sin nya pappa och det är nog därför hon försöker växa upp så snabbt som mögligt för att kunna flytta därifrån och få ett lyckat liv, bevisa för sina föräldrar att hon kan klara sig bättre än dem vad de än tror.

Anna-Karin: Schablonstil mobbad. Hon gillar att vara på lugna ställen där det inte händer så mycket, som med djur eller ute och åka längdskidor. Hon har inga vänner för hon har varit mobbad sedan tidig ålder. Detta har get henne dåligt självförtroende och hon vill hellre gömma sig i ett hörn än att vara med på något. När hon väl får pröva på att vara populär med hjälp av sin kraft vill hon kompensera för all tid hon har varit mobbad, hon vill bli rättvist behandlad och få tillbaka det som togs från henne. Man kan inte helt skylla på henne för hon hade inte blivit behandlad rätt fast det funkar inte så med vänner som det gör med en boll. Tillslut förstår hon det och slutar att ändra allt till sin egen verklighet. Hoppas hon får tillbaka lite av det hon missa i början av sitt liv i de senare böckerna. Med tanke på hur sådana här böcker brukar vara så kommer alla säkert bli jättebra vänner i slutet.

Cirkeln stuff ^^

Heej! :D

Jag börjar nu närma mig slutet av boken och känner verkligen att allt håller på att balla ur :P
Kommer att skriva mer när den är utläst, och kommer även att skriva en recension.
Tills dess: have a good day!


Strandberg Out!

Det här ska föreställa när minoo uptäcker sina krafter och "blir berusad av dem" som det står i boken, när hon nästan tappar kontroll och dödar max.

När jag gick genom korridoren på LBS (skolan där jag studerar) fick syn på Gustaf från min klass. Han satt och arbetade lite med photoshop och hade skapat en bild till en av hans vänner. Denna bild fick mig direkt att tänka på cirkeln.

Jag tycker att den på något sätt visar det instabila sammanhanget mellan liv och död, som det är så mycket av i cirkeln. Jag tycker det eftersom att man kan se att de vita och röda skepnaderna är väldigt tätt inpå varandra. Det tycker jag för att man aldrig kan veta när döden kommer att slå till, kvittar hur bra du mår. Precis som i cirkeln. Rebeckas död var nästan helt oväntad, men precis när allt börjar rätta till sig efter Elias död, så slog döden till återigen.

Den kompassliknande konturen, och ”snöret” som är virad runt konturen får mig att tänka på hur häxorna försöker hålla portalen mellan de olika dimensionerna stängd för att utsätta sin egen dimension för fara. Och sist, bildens bakgrunden. Den fick mig att tänka på mörkret som omsluter sina offer, och att allt är uppbyggt på mörkret. Med det så menar jag att det inte finns något att göra när du väl har blivit vald som dess nästa offer, det är mörkret som bestämmer ifall du lever eller om du dör.

Bilden av: Gustaf Rydell

Strandberg Out!

Stiligt va!!

Det här är vad jag kalla magi!, såhär hade väll personen hatt det om boken bara hade en huvudperson.

Dramaurgik

Personligen tycker jag att större delen av boken inte klarar av att hålla sig uppe i kurvan där den ska vara. Det börjar in medias res och någon dör pga. någon mystisk röst och allt är mycket spännande.

Sen går det ner för att introducera alla karaktärer och hur de är, som böcker brukar göra.

Det går några kapitel åt det för de är ju ganska många. Några till går till vardagsliv m.m. Inget händer. Oj shit! blodröd måne och profetior! Nu börjar väl allt komma igång. Nä faktiskt inte, det blir inte mycket mer spännande. De bara försätter att leva vardagsliv i ett tag.

Rebecka dör vilket känns som första vändpunkten och det blir en liten ökning på kurvan men det händer ändå inte så mycket och kurvan går ner igen.

Sen bara håller de på och det kanske inte blir tråkigt i boken, det är fortfarande kul att läsa, men man slutar att undra om vad som ska hända, det blir som en TV-serie, story är inte så viktig. Det var ett långt tag i mitten av boken där man kunde ha haft värsta avslöjandet och mord och aliens och allt möjligt utan att jag hade reagerat så mycket.

– ”Vadå, hade den en story? Det hade jag glömt…”

Stackars dramaturgi valen har både ätstörningar och vattenskalle så som denna boken var. Men som sagt boken var kul att läsa även om den inte var så spännande i mitten så det är ju inte precis något dåligt och borde inte tas för hårt som kritik, kanske till och med meningen från början?

Här är en val med ätstörningar och vattenskalle (http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenskalle ifall du inte vet vad vattenskalle är).

Karaktärer

Nu ska jag berätta om vad jag tycker om dem olika karaktärerna i Cirkeln.

Minoo – Jag tycker att Minoo lever ett ganska tråkigt liv. Hon vaknar, går till skolan, pluggar och sedan går hon och lägger sig igen. Det känns inte som hon någonsin har kul. Hennes familj verkar tråkig och hon har knappt några vänner förutom Rebecca. Fast ju längre in i boken man kommer desto mer utåtriktad blir hon. Efter Rebeccas död känns det också som att Minoo har blivet den ”nya ledaren” av De utvalda.

Anna-Karin - Det känns som Anna-Karin också lever ett tråkigt liv på en bondgård. Det känns också som Anna-Karin inte är den snyggaste personen heller. Man märker att hon hade en tuff uppväxt på det sättet hon beter sig på. Det var bra att hon kunde kontrollera människor så hon fick chansen att vet hur det är att vara populär.

Gustav – Gustav har ett väldigt lätt liv. Han är snygg (no homo), vältränad och har lätt att fixa tjejer. Han är en väldigt avslappnad person. Fast han kunde få så många tjejer så stannade han ändå med Rebecca och älskade henne väldigt mycket.

Vanessa- Vanessa är min favorit person i boken. Hon är väldigt layed back och gillar att festa. Hon tänker heller inte så mycket på sin framtid som till exempel Minoo, men ändå tillräckligt för att fortfarande gå kvar i skolan. Hon verkar ha kul var hon än är och hon är väldigt utåtriktad och öppen. Jag tycker det hade varit bättre om Vanessa hade en lite större roll för att hon var mycket mer intressant att läsa om än till exempel Anna-Karin och Linnea.

Linnea och Ida – Finns inte så mycket jag tycker om dem här personerna. Linnea är halv emo och Ida är bitchig och tror hon är något.

Boksidan

Jag har snart läst ut Cirkeln och kommer då att göra en recension på boken.
Men om ni känner att ni vill veta vad andra tycker om cirkeln så kan ni besöka en hemsida som jag kommer att linka.

Med tanke på att de flesta som skriver recensioner brukar spendera mycket tid på att göra en så bra Bokrecension som möjligt, så är den nog garanterat bättre än vad min kommer att bli ^^

Som sagt, om ni vill ha andra personers åsikter om boken så gå in på denna sidan :)
De skriver även om andra böcker.

http://www.boksidan.net/bok.asp?bokid=10699

Strandberg Out!

Jag tycker att den här låten skulle passa i en framtida som "sista stridlåten"(Om ni undrar så är det världsmästaren i guitar hero som gjort låten).
(Det är även kul att se hans skitfeta katt i backgrunden).

http://www.youtube.com/watch?v=ReeIUrrq5aw&feature=relmfu

Veckans input, dramaturgi

Jag tycker att cirkeln än så länge har följt ”valen” speciellt så är presentationen väldigt tydlig fast det du blir bombad av tusen namn samtidigt. Eftersom Elias dör ganska snabbt i boken känns det inte som den första vändpunkten utan att det tillhör presentationen. Vändpunkten och konfliktupptrappning stämmer och bra överens, hur kommer jag att berätta nedan.

Den första vändpunkten tycker jag kommer när Rebecca dör. Det känns som allting byggs upp runt henne eftersom hon blev ”ledaren” och sedan mitt i allt dör hon. Jag tyckte att hennes död gjorde boken mer spännande eftersom den fick dem andra att känn sig väldigt utsatta.

Jag tycker att jag har kommit till konfliktsupptrappningen på valens rygg eftersom dem nyss fått reda på att rektorn är en häxa och att Ida fick en vision om att det var Gustav som dödade Rebecca. Fast Linnea vill döda Gustav får hon inte lov av dem andra och rektorn vilket får henne att bli arg och storma bort ifrån mötet.

Jag tror att anslaget var skrivet som den var för att man skulle hoppa in direkt i boken och att tycka den var spännande genom att börja med att Elias dör. Känslan jag fick var att jag ville läsa mer för att få reda på hur och varför Elias blev mördad. Samtidigt tycker jag att alla namn inte skulle introducerats så snabbt i boken för att det blev lite rörigt då. Jag fick intrycket på att den skulle bli en spännande boken, men det återstår att se.

Böckernas följd
I alla trilogier, serier eller alla böcker som innehåller fler delar följer alltid en viss kurva.
Som bilden visar så är första boken tråkig, dom börjar förstå sina magiska krafter och slutet är spännande.
I nästa bok är det mer spännande i början, man har fått reda på vad allting handlar om och det går upp mot ett spännande slut.

Sen fortsätter det tills den sista boken där början som bäst, det bygger även upp till ett jättespännande slut, man får även se lite efter...och sen är man bara ledsen för att böckerna är slut.

Referenser

Nu är det egentligen meningen att jag ska berätta om referenser angående cirkeln, eller om jag ens tycker att cirkeln har några referenser. Många runtomkring mig säger att det finns många referenser till just cirkeln, men själv kan jag inte hitta en ända, även om jag letat igenom boken flera gånger med säkerhet på att jag hittade ett flertal för bara ett par dagar sen.

Det kan antingen vara att jag missuppfattat betydelsen av orden Referenser eller om jag helt enkelt sett fel när jag läste. Dock så är nog det smartaste att fråga författarna själva om dom tycker att boken har några referenser, och i så fall i vilken del av boken. Men alla kan ju inte ha den turen...

Jag ska dock försöka kontakta någon av författarna via antingen mail eller twitter bara för att jag vill se vad dom tycker, och om dom kan berätta lite om bokens referenser :)

Jag tror dessutom att det är enklare att se referenser i en film, eftersom att där ser du hur miljön och karaktärerna ser ut istället för att du ska försöka föreställa dig det. Därför kanske det är bättre om jag väntar tills filmen kommer ut och sedan analyserar bokens och filmens referenser samtidigt, även om det kan bli problem eftersom att det finns ofta väldigt stora skillnader mellan en berättelse i en bok och dess film.

Man kan också tycka att referenser borde finnas i denna bok, då menar jag inte att det inte finns några utan att jag har problem att hitta dem. Men jag tycker det för att det finns i de flesta böcker, och för att det gör böcker och filmer bättre, vilket betyder fler köpare och antagligen kan leda till fler böcker, eller till och med en film!

Ni får ursäkta mig för att detta inlägg blivit försenat! Jag hade planerat att lägga ut detta igår, men blev för upptagen med en massa saker hemma.

Strandberg Out!

Mino

Mino är den karaktären jag tycker är mest intressant i boken.
Jag bara visste att eftersom Mino inte hade någon kraft som ”Rådet” inte kunde analysera så skulle hon ha nån riktigt over power kraft som ingen annan har, och jag hade rätt.
Däremot så tänker jag inte spoila nöjet för andra läsare att ta reda på hennes kraft.
Att en tjej som många ogillar för hennes smarthet, som inte trodde att hon hade någon magisk kraft skulle visa sig ha en helt otrolig kraft...det är bara så förutsägbart.
Det enda som är intressant är att ta reda på vilken kraft hon har, och hur den används.
Men det får man reda på långt bak i boken, så läs på.
Hon går upp varje morgon och tycker att hon ser ful ut när hon kollar sig i spegeln.
Hon lever för sina betyg och gillar mycket matte, vilket jag gör också för att där bara finns ett rätt svar, inga kopplingar, inga sammanfattningar, bara rakt på sak. Och det tycker även Mino.
Sammanfattat kan man säga att hon är en smart tjej med lågt självförtroende.
Något annat som är intressant är Minos utveckling genom boken.
Hon börjar som en smart,ensam tjej med lågt självförtroende.
Men senare när Rebecka dör får hon tillfälligt själförtroende att säga vad hon vill till hennes magikompisar.
Senare övergår det till att hon har tillräckligt med självförtroende för att säga vad hon vill, när hon vill till dom.
Den bästa handlingen som Mino har gjort var nog i telefonsamtalet med Ida när hon sa att hon skulle gå och dö.
Det hade jag också sagt, jag hade kanske varit ännu taskigare (Jag hatar Ida).
Jag kan bara inte fatta att efter allt som Ida har gjort så säger dom ingenting elakt till henne för resten av boken, (Om man nu inte räknar med när Anna-Karin Försökte ”Döda” henne).

Kan inte något hända i boken snart? det blir lite random spännande saker ibland men oftast så är det inte alls spännande. Det blir så mycket utfyllnad i storyn att jag inte ens undrar vem som är ond eller vad som ska hända, jag bara läser på.

Har läst en hel del av boken nu och surprisingly börjar den bli mer spännande.

ett till inlägg? jag är duktig!

den här grejen med olika namn på olika delar i boken funkar inte längre. jag började läsa nu och kom fram till att nässta del skulle heta "insikt"... men sen så bara börjar allt fucka ur och nu vet man inte vad som är vad längre. det är mer som ett nystan nu.
... men en låt ska det bli den här gången. jag tänkte att den speglar lite av idas personlighet.

Störigt

Jag har snart läst färdigt boken och jag vet redan nu att boken kommer att sluta med någon störigt spänande händelse som man får läsa vidare i nästa bok.
Jag tycker personligen att andra boken är bättre än första för då har man kommit förbi förklaringarna och nu är man igång med magi och allt.

tror jag ska kolla upp när nästa bok kommer, kanske köper jag den...

Äntligen

Fan vad skönt! Äntligen hände det den nya delen i boken "kontroll" är så mycket bättre än förra. Mycket mer känslor och tankar, intressanta dialoger och mycket bra overall, inte lika bra som första delen men ändå bra. Och såklart måste jag hitta en låt som passar till, im on it!

Tolkningar

Jag tycker det är väldigt kul att se hur olika böcker tolkar olika begrepp.
I den här boken tolkar dom magi som någonting som en vanlig person inte kan hitta mycket trovärdig fakta om, häxor kan heller inte utöva magi på platser som inte är ''magiska''.
Som sagt väldigt intressant att se hur olika böcker beskriver olika begrepp.

språk

Lingvistik och sånt är absolut inte något som jag är bra på så det blir inget input inlägg för mig.

Halva boken klar, hoppas något händer snart, typ nån demon som de kan döda.

Dramaturgi valen

En så kallad dramaturgi val är något som används för att beskriva den dramatiska ökningen och dess vändpunkter i de flesta filmer, och även i vissa böcker.

Detta är dramaturgi valen, och jag har tänkt att jag ska berätta lite om ifall jag tycker att boken följer denna val, och dess vändpunkter, m.m.

Än så länge så tycker jag att boken följer valen en hel del, men det kan vi inte veta helt förrän boken har blivit utläst. I alla fall så tycker jag att den gör det eftersom att i början, efter Elias död, så är boken ganska långtråkig, och är det är inte förrän Rebecka blir kontrollerad av mörkret, och mördas som jag upptäcker att boken kan vara baserad på valen, eftersom att det ögonblicket kändes som om att det var första vändpunkten i boken, bortsett från Elias död då.

Och efter Rebeckas missöde så kändes det mer och mer som om att konflikterna började att bli värre och värre. Jag tror dock att det bara är i början av boken som valen följs, eftersom att två personer redan har dött, och mer kommer det antagligen att bli, vilket det betyder att chansen är stor till fler än två vändpunkter. Dessutom så vet vi inte ens som mörkret kommer att besegras, vilket betyder att det kanske inte blir något konfliktupplösning.

Som ni förhoppningsvis vet så är det i början, i det första kapitlet som Elias blir kontrollerad av den mörka ondskan, som då tvingar honom att skära sin handleder. Jag tycker att detta är ett väldigt smart och uttänkt sätt att börja en bok med, och det är för att det ger läsaren en kick vilket både ger en får personen att vilja läsa mer samtidigt som man blir en del förvirrad.

Strandberg Out!

har inte speciellt mycket att säga om boken så jag lägger bara upp en låt jag lyssnar på när jag läser den. http://www.youtube.com/watch?v=kfVsfOSbJY0

Dramaurgisk kurva.

Ja boken börjar in medias res ganska bra så man blir nyfiken. sen är det ett långt anslag och sen bara fortsätter det utan att bli mer spännande. Valen har en fin fena men den är nog anorektisk också för den är väldigt platt. Om den inte har hydrocefalus (vattenskalle) också så blir det nog en ganska långtråkig bok.

Kanske en plattfisk utan någon spruthål på ryggen? Fast med en ganska stor stjärtfena.

aurgh!!

sitter på lektionen och läser nu, har förlorat hela lussten att slutföra boken då den bra fortsätter sjunka i mina ögon. ingenting intressant händer, bara en massa småtjejer som bråkar lite med varann... två personer är borta visst men det var två personer som vi inte hunnit knyta an till än, jag kände ingenting för dessa två och jag känner ännu mindre för de andra. för guds skull det var till och med roligare när författarne beskrev vad som hände i skolan än vad som händer i boken just nu. vill ha mer känslor (inte bara att de är rädda) det skulle behövas för att lyfta boken tror jag.
väldigt mycket information gavs om karaktärerna i början av boken den mesta av informationen verkar dock rentav värdelös... jovisst Vanessa har en plastpappa som är polis? sen då?

hoppas på att något stort händer snart annars är den nog bortom räddning.
EDIT: jag kom till två sidor som jag tyckte var bra... två sidor! det lusstiga är att jag inte kan sätta fingret på det, jag antar att jag gillar det mer känslosamma skrivandet.
emotion > action imo.

Har kommit en bra bit (1oo sidor) in i boken nu. Den börjar blir mer .... spännande, I guess?

Dom har precis fått reda på att dom är "The Chosen Ones" och har massa superkraft.

To be honest så tycker jag att det är väldigt många namn att hålla reda på. Speciellt när pratar om en ny person hela tiden. Eftersom jag inte nörd läser den har jag glömt vem varje person är varje gång jag börjar läsa den och det tar lite tid innan jag kommer ihåg vem dom är.

är det bara jag som är glömsk eller fick vi aldrig reda på något om veckans input?

Cirkeln - Trailer

Jag kollade runt lite på youtube, och lyckades hitta en trailer till boken.
Jag vet dock inte om den är "Fan made" eller om det är den riktiga.
Tänkte att ni kanske ville se den ^^

http://www.youtube.com/watch?v=jJfUtI2GIvs

Strandberg Out!

Annu mera?

Nu när man fortsatt läsa i boken tycks det som om stämningen ändras igen. Den delen som jag läst precis heter: hopplös.
Den speglar Rebeckas hopplöshet, hennes ansträngningar att sammanföra gruppen och vad fick hon för dem? Inte ett piss... Det e något lurt med rektorn, varenda gång hon fått tag i någons hårstrå han personen i fråga avlidit... Det visar sig säkert att hon är snäll eftersom hon framställs som så osympatisk och binds till morden på ett så uppenbart sätt.
Den som lever får se...

Veckans inputt

Jag har nu läst 13 kapitel och jag hade tänkt dissa dom ”hjältarnas” krafter jag läst om hittills.

Jag har börjar undra vad Elias hade för "magiska egenskaper" det enda jag läst att han gör är att krossa speglar med näven, plus att han nu även har 7 års dödsolycka.

Och Rebecka som har kraften att flytta objekt och sätta eld på saker med en bieffekt att hon får ont i huvudet, tänk hur många huvudvärkstabletter hon måste slösa för att rädda världen.

Sen är där Vanessa som kan göra sig osynlig, det är ju inte precis som att osynlighet kommer att döda fienden plus att hon inte kan kontrollera sina krafter...än.
Men om hon nu inte skulle skulle få rätt på sina krafter och skulle försöka ta sig in till fienden osynlig för att sen bli synlig så kan hon lika väll varit Elias.
Och om hon nu får rätt på sina krafter så tycker jag att hon ska göra sig osynlig och sätta sig i ett hörn i fosterställning.

Anna-Karin har kraften att få saker att göra som hon vill, då tycker jag att hon kan säga till fienden:
”Ni förlorar”. Då hade boken var 75% kortare.

Dom andra vet jag inte vad dom har för krafter men alla har haft bränd lukt i håret som dom fått använda dubbla satser schampo för att få bort, vad nu det ska betyda.
Det kanske är den rösten som Elias hade i huvudet i början som försöker tränga sig in i deras huvuden men att det börjar med håret.

Jag tycker också att det var synd att den enda killen av huvudpersonerna dog direkt i början av boken, det tycker jag gör att boken blir lite mer av en tjejbok.

Elias

Den karaktär som nått fram till mig mest är Elias. Hans personlighet och utseende beskrivs inte alls men jag har ändå en klar bild av hur han ser ut tack vara hans känslor och handlingar.

Ska vi ta en titt på vad vi vet?

Kapitel ett börjar med att Elias sitter inne på rektorns kontor, från beskrivningen av situationens och hans känslor framgår det att de diskuterar någonting alvarligt som han egentligen inte bryr sig så mycket om, istället för att lyssna granskar han sin diskussions partner.

Att hon har ett kontorsjobb och att Elias hatar det är ganska uppenbart, han dömer henne, hatar henne…

Senare nämns det att hennes yrke är rektor och han är en elev men det klargörandet var enligt mig väldigt onödigt då en treåring hade kunnat lista ut det med armbågen.

Hon fortsätter prata på ett sätt som vem som helst som gått i skolan kan känna igen en lärare på, om hur han måste ta tag i sitt liv och sin skolgång och klargör att ingen kommer ”dalta” med honom, ser du ironin käre läsare?

Elias tänker på en Linnea som är personen som håller mörkret borta (från honom antar man?). han nämner några utvägar: rökande och rakblad som han avstår från pga Linnea.

Utväg… det är ett intressant ord. Utvägar från vad? Jag kommer på mig själv med att anta att det är från depression och psykisk smärt trots att det aldrig beskrivs djupare. Man bara märker på Elias att han mår skit helt enkelt.

Jag får bilden av att han är en deprimerad tonåring. Han känner sig isolerad från resten av världen, röker och förmodligen så skär han sig själv, men han försöker låta bli pga. Linnea, hans tvillingsjäl. Jag vet inte varför jag antar detta för hon skulle lika gärna kunna vara hans bästa vän men hon verkar speciell för honom. Elias har en klump i magen för att de grälade dagen innan och det var antagligen ganska alvarligt eftersom han oroade sig för om hon hatade honom. Att han ångrade sig var uppenbart, han verkar bry sig om Linnea väldigt mycket men hennes reaktion såg jag komma på en mils avstånd. Det är klart att när han skär sig för att slippa smärtan känner hon sig sviken, som om hon inte räcker till. Hur som helst så vill Elias inget hellre än att trösta henne men han känner att han inte har rätt till att göra det eftersom det var han som orsakade henne hennes smärta.

När han dör vill han inte att linnea ska tro att han tagit livet av sig, vad alla andra tycker verkar vara honom likgiltigt.

Räntan av kontentan är att trots att hans egenskaper knappt alls omnämns i boken har jag en mycket klar bild av hur han tänker, tycker och framför allt hur han ser ut.

Anledningen till att han är med i boken (om än så lite) är för att skapa lite dramatik, lite sorg. känslan för de här tjejerna blir så mycket starkare när man vet att något redan tagits från dem… en medlem ur gruppen har redan dödats av den okända ”ondskan”. Det ända jag skulle vilja ha är något om Elias familj, kanske ett kapitel sett från hans föräldrars perspektiv.

Kort sagt så tycker jag att författarna har gjort ett bra arbete med Elias.

Minoo

Om jag ska vara ärlig så tror jag att alla har fått den känslan..
Den känslan som Minoo känner varje morgon, den känslan man får när man ställer sig framför spegeln på morgonen och nästan äcklas.

Jag valde att skriva om Minoo just för hon är den som jag tycker påminner mest om hur jag är, eller i alla fall hur jag var. Hon får mig att förstå att även om någon verkar självsäker och att det ser ut som att den personen inte inte tvekar på sitt utseende alls, så har alla en röst i huvudet som hatar och föraktar sig själv.

Jag älskar hur boken beskriver detaljer, men jag tror ändå att alla har sin egen tolkning av hur Minoo ser ut.

När jag blundar så kan jag se henne framför mig, i sina mörkblå jeans och den marinblå tröjan, med sitt mörka långa hår.

Dessutom så tror jag att hon är en av dem som är mest pålitliga av de sex ”häxorna”.

Det är för att man redan i början av boken märker att hon är en sådan person som håller sig borta från allmänheten och istället fokuserar på skolarbetet.

Hon är en vanlig tjej som går i ettan på gymnasiet, och som alla andra tjejer har hon en förälskelse. Men i detta fallet så är det i hennes lärare, Max. Jag är inte helt säker men jag har en känsla av att Max kommer spela en stor roll i denna boken, men för vilken sida vet jag inte..

I övrigt så tycker jag än så länge att det är bra bok med bra story, vilket då slutar i en väldigt irriterande när jag läst klart för dagen. Det går inte att sluta läsa.

Eftersom att jag alltid vill veta vad som händer på nästa sida.

Strandberg Out!

Har varit sjuk hela veckan och haft boken i skolan så har inte blivit så mycket läsande denna veckan (rättare sagt inget läsande) får väll läsa extra mycket nästa vecka :/. Boken är säkert bra men att läsa är hemskt tråkigt, så det kommer bli en utmaning att orka läsa igenom 500 sidor...

lita müsich

Satt och lyssnade på TDG och jag tyckte att den här låten speglar den ensamheten och isolationen från resten av världen som alla huvudpersonerna känner i första delen av boken.
Första delen heter: ensam.
Ska försöka hitta en ny låt till varje ny "del".

Hoppas det blir lite bättre.

Än så länge vet jag inte vad jag tycker om boken. Den känns som en blandning av böcker jag brukar läsa och sådana som jag aldrig läser. Den är väl typ ok.

Synd bara att den ända killen av huvudpersonerna i boken dör innan allt kommer igång. 100% tjejer i en bok brukar inte bli så bra. Det är i alla fall inte någon hästtjej bok.

ps. Vad hände med mitt första inlägg?

Sabrina tonårshäxan(orna?)

Efter en femtedel av boken, vilken mest bestått av person beskrivningar blivit avverkad så händer helt plötsligt en massa och saker "takes a turn for the worst" så att säga. En bok som jag trodde skulle bli ett schyst ungdomsdrama blev helt plötsligt den skrivna versionen av winx club...
Jag kan uppriktigt säga att efter att ha läst kapitel 11 är jag oerhört och uppriktigt besviken...
Låt oss hoppas att det blir bättre.

Det första intrycket

Då har man börjat läsa en del i boken, den verkar rätt bra hittills och jag måste säga att jag är överraskad över hur storyn utvecklar sig.

Tjejerna som boken handlar om är vanliga gymnasietjejer och den röda tråden verkar vara att alla är olyckliga, det blir lite deprimerande att läsa den.

historien har nu utvecklat sig och det verkar som om de kommer få någon slags "magiska krafter" som styr över elementen. Jag listade ut detta efter jag kollat den bakersta regionen av boken där det finns en bild med 6 element som verkar vara baserade på hinduismens bild av elementen där 5 av dem finns representerade i motsats till den klassiska synen på elementen som bara har fyra, dock har man lagt till luft som ett element och har då 6 stycken, lika många som antalet symboler på sida 517.

Jag kunde först inte förstå varför lisa lade boken i genren fantasy" men mystiken börjar tätna...

och det kära läsare är basically hur långt jag har kommit med att lista ut storyn.

Jag kan ju inte särskilt mycket om böcker rent generellt men det finns några saker som får mig att undra vad författarna tänkte när de gjorde skrev dem.

Varför har man valt att skriva om bara tjejer till exempel? det är sex personer det handlar om så det borde finnas gott om plats att klämma in en och annan kille men ändå har man låtit bli.

Det har ju inte precis definierats en klar målgrupp men faktumet att alla huvudpersoner är tjejer gör det svårt för mig att relatera till dem och jag gissar att många andra läsare känner likadant.

Mitt huvud är bara ett ändå stort frågetecken och så många frågor är fortfarande obesvarade...

som vad Elias har med det hela att göra.

Som helhet är min bild av boken att den verkar vara en bra ungdomsbok med bra karaktärsbeskrivning (som jag förhoppningsvis kommer gå in mer på nästa vecka), lite jobbig att läsa för att jag har så lätt för att engagera mig i böcker.

Ja, det om det. tillbaks till läsningen, hejdå!

Jag har nu läst 8 kapitel, det är en bra bok men det här hoppandet mellan karaktärer är väldigt jobbigt.

Fredagens Tips!

Om du gillar att läsa och älskar dubstep så borde du testa att läsa till denna "Låten" :P!

http://www.youtube.com/watch?v=loDBIWZSack

Jag har nu läst dom första sidorna i boken. Den var väll helt okej, fast jag inte tycker om massa twilight skit.

då är vi igång!

låt det bli många klyftiga och insiktsfulla kommentarer i framtiden.